Igår red jag och Ezmeralda ut och tanken vara att rida bort till sjön för att kunna trava på en raksträcka i flera kilometer. Så vi red dit, Zessan skötte sig jättefint. Hon var rätt på i traven, men det var inte så farligt. Vad vi däremot inte hade räknat med var att vägarna där borta fortfarande var täckta med is... Jag fick hoppa av och leda henne, men det var ju inte heller så farligt.

 

Men sen kom nästa problem. För att komma tillbaks mot stallet måste man rida upp i skogen på en smal skogsväg i nån kilometer. Problemet var att jag inte hade någon aning om hur den stigen såg ut på vintern, har bara gått där på sommaren. Och det fanns många stigar som gick upp i skogen åt samma håll. Vi höll på ett tag att gå in på några stycken och försöka lista ut vilken som var rätt, men det var hopplöst. Istället slutade det med att vi fick vända om och rida tillbaks samma väg vi kom, vilket tog nästan en timme. Vi passade på att ta en mysig galopp på en av de mjuka vägarna på vägen hem och det var så  sjukt härligt!

 

Sammanlagt var vi ute i 2 och en halv timme och jag satt upp sammanlagt 5 gånger eftersom det var så många ställen där det var för isigt för mig att sitta på. Men om man ser det från den ljusa sidan så fick vi verkligen tränat på uppsittningarna som vi hade problem med i vintras. Man kan snacka om att vi båda var rätt så trötta när vi kom tillbaks till stallet...

 

Jag är jättenöjd med Ezmeralda, hon var jätteduktig i princip hela tiden. Vi hade ett litet bråk vid ishallen bara där det slutade med att jag fick hoppa av och leda henne förbi den läskiga konstsnön.