Eftersom vi åkte dit med Linda som hoppade med sin dotter och hennes shettis i första klassen vid 11 och storhästarna var sist så blev det en rätt så lång väntan innan det var vår tur. Ezmeralda fick stå själv i transporten i ca 1,5 timme innan jag kunde ta ut henne och då var hon väääldigt grinig och stressad kan jag avslöja!

 

Sen hade vi en dryg timme på oss att promenera runt för att låta henne se sig omkring och sen skritta henne en runda uppsuttet för att hon skulle slappna av innan det blev dags att gå in och börja rida fram. Det var väldigt varmt så jag försökte att ta det lugnt med henne och spara på hennes krafter. Lite svårt när hon var så pigg, men det gick väl helt okej antar jag.

 

När vi väl började hoppa fram gick det däremot lite sämre. Ett av hindren var en vit oxer som Z av någon anledning tyckte var jätteläskig och den tvärvägrade hon på 3-4 gånger innan vi tillslut kom över. Efter det så släppte det och vi kunde hoppa några fina språng innan det blev vår tur.

 

40 cm: Fick gå in på banan och skritta runt medans de höjde och det var väldigt bra för då kunde Ezmeralda få kolla på alla läskiga saker i förväg. Det fanns bland annat ett drakhinder, ett påskhinder, en väderkvarn och ett hinder med glassgubbar så det var mycket titthinder. Själva rundan flöt på rätt så bra, hon tvekade lite, men hoppade ändå väldigt fint och villigt. Enda problemet var hinder nr 4 som låg precis jämte det läskiga domarbåset, där backade hon av en bit framför hindret, men jag lyckades övertala henne och vi kom över ändå så det blev en clear round.

 

50 cm: Hoppade inte något mer på framhoppningen innan nästa runda eftersom det bara var 3 startande innan mig och Ezmeralda redan kändes uppvärmd och fin så vi skrittade bara runt. På den här rundan fick vi ett par vägringar på andra hindret i kombinationen där de hade bytt ut nedre bommen mot en kritvit grind. Det var superläskigt tyckte Ezmeralda, men efter några försök så tog hon mod till sig och gjorde ett jättejämfotahopp nästan från stillastående och resten gick av bara farten. Grinden var konstigt nog inte lika läskig att hoppa åt andra hållet sen... Däremot gick det lite fort och svängarna blev alldeles för skarpa, men runt kom vi även om det inte var vackert.

 

För att vara första gången är jag jättejättenöjd över min prinsessa som hanterade hela situationen galant. Med alla titthinder som fanns hade jag knappt väntat mig att komma runt en runda, ännu mindre två så det känns jättebra.Känner också att jag gjorde rätt som valde såpass låga höjder att vi inte behövde lägga så mycket fokus på själva sprången utan bara satsa på att komma runt. Vi ska se till att öva mycket nu, speciellt på vägarna, kombinationer och grindar så att vi är ännu mer förberedda till nästa gång. Tyvärr blev det inga bra bilder alls från själva ritten, men ett par helt okej från efteråt som ni kan få se.