Vilken känsla jag fick in alltså! Herregud vad duktig hon var min lilla häst! Igår var första gången vi hoppade som man verkligen märkte att hon tyckte att det var roligt. På hoppträningarna i Fjärås var hon alltid lite grinig och kunde vara lite motsträvig även om hon samtidigt hoppade fint, men igår var hon verkligen överlycklig över att få köra sina gigantiska känguru-hopp över allt som kom i hennes väg.

 

När jag värmde upp henne i skritt och trav över bommar och med lite volter så var hon rätt så seg och det kändes som att rida i kola ungefär, men efter att vi fått hoppat några språng och sen kom på en linje med en studs och sen ett galoppsprång tills nästa hinder taggade hon till rejält. Vi hoppade inte så många olika varianter utan körde igenom samma bana några gånger och det tror jag var jättebra för Ezmeralda som verkligen fick chansen att förstå vad det var vi höll på med. Upprepning är ju bra för unghästar och då försvann även hennes tveksamhet. Hon hoppade stort över allt jag styrde på och flera gånger tog hon såna gigantiska språng att hon nästan hoppade mig ur sadeln.

 

Enda problemet var att hon tyckte att det var så roligt att jag knappt kunde hålla henne, så Tessan föreslog att jag skulle göra halt efter varje hinder för att hon verkligen skulle lyssna och då blev det bättre. Vi fick verkligen jättemycket beröm och Tessan tyckte att hon har blivit en helt annan häst sen hon såg henne sist. Sånt blir man inte lite stolt över att få höra! Jag är i vilket fall jättenöjd och jag tror faktiskt att vi skulle våga oss ut på någon clear round i höst. Flera hinder låg på säkert 70 cm och hon hoppade det som om hon aldrig gjort något annat.

 

 

 

 

Jag vet inte om man ska vara glad eller inte för regnet som smattrar mot taket. Å ena sidan så är det jättebra för det är så otroligt torrt överallt just nu, men samtidigt känns det så tråkigt när det är regnigt och grått. Dessutom ska det hålla på i två dagar nu så att ridas hem hästarna från Berghem känns inte som det roligaste direkt... Det ska också åska hela dagen så något långrittsväder är det inte.

 

Men det kommer vi nog att göra ikväll skulle jag tro. Nu på dagen har jag ett ställe jag ska till, nämligen en travbana som ligger rätt nära där vi bor. Jag ska hälsa på där och få se hur de dagliga arbetsuppgifterna ser ut, för sen ska jag förhoppningsvis få börja jobba där på helgerna! Kommer säkert bli både jättekul och lärorikt hoppas jag!

 

Ni får ha en jättefin dag och jag hoppas att vädret ser bättre ut där ni bor. Inlägg om en helt fantastisk hoppträning kommer upp senare.

 

 

Det känns lite sorgligt att det är så få veckor kvar nu innan skolan drar igång och hösten tar sin början. Men jag antar att nu är rätt tid för att verkligen ta vara på det sista av sommaren och göra alla såna här typiska sommar-grejer.

 

Ikväll ska vi bort till hästarna i Berghem och hoppa lite för Tessan. Jag och Zessan har inte hoppat på ett tag så det ska bli kul och även att få höra vad hon säger om oss. Vi skulle också få prova en av hennes sadlar och se hur den ligger på Ezmeralda.

 

Vad ska ni ha för er idag?

 

 

Idag, eller jag kanske borde säga igår nu, så sadlade vi hästarna för att rida hela vägen bort till Berghem jag och mamma. Jag red i Glois allroundsadel som vi ska testa att ha på Ezmeralda nu några gånger och se om den passar bra.

 

Det började inte jättebra eftersom jag var på dåligt humör och Z var lite grinig och allmänt stirrig. Inte den bästa kombinationen direkt... Ett tag så var det som att gå ett drygt halvår tillbaka i tiden när hon gjorde saker hon inte hållt på med på jättelänge såsom att stegra, backa och hoppa till för minsta lilla. Som tur var släppte det efter ett tag och då gick det bättre. Det brukar vara så med Ezmeralda att man måste rida lite längre och få henne att verkligen slappna av om man vill få henne att visa sin bästa sida. Vi fick rida mest på asfalt, men några gånger lyckades vi slippa den stora vägen och istället rida på skogsvägar som gick parallellt. Gloi var rätt så trött, men Ezmeralda pinnade på riktigt bra. Enda gången vi hade ett större problem var när vi skulle förbi en kohage och alla kossorna kom springande mot oss. Snacka om att min lilla häst fick sig en chock!

 

När vi kom fram i Berghem fick hästarna varsin nyspånad box med en massa gott hö i och det verkade de rätt så nöjda med! Vi låter dem stå inne i natt för att vila upp sig lite så att de orkar hoppträna imorgon och också för att slippa alla insekter. Tessan skulle släppa ut dem sen på morgonen så det blir nog jättebra tror jag.

 

 

 

 

 

Jag vet att det var ett tag sen de här bilderna togs, men bättre sent än aldrig, eller hur? De blev inte direkt de bästa, men jag tänkte att jag kan visa några stycken i alla fall.

 

Det verkar som att åskan har blivit uppskjuten tills ikväll och det ska istället vara helt okej väder hela eftermiddagen! Jag och mamma var lite fundersamma när vi såg igår hur mycket det skulle åska idag, men nu ser det ut som att vi slipper ställa in våra planer i alla fall.

 

Om vi gör som vi har tänkt så kommer det bli så att vi idag rider hästarna bort till Tessan i Berghem och så får de övernatta där. Imorgon kväll åker vi dit och hopptränar för Tessan och sen får de gå kvar där en natt till innan vi rider hem dem igen på tisdag. Det blir som en perfekt kombination mella långritt och träning. Superkul ska det bli!

 

 

Hon var verkligen jättepigg igår när jag skrittade igång henne och helt ofokuserad eftersom hennes gamla hagkompisar gick i hagen jämte hagen jag red i. Jag brydde mig inte om det utan sysselsatte henne med halter, tiometersvolter och skänkelvikningar. Efter ett tag blev hon jättefin och riktigt sög tag i bettet och lyssnade mycket bättre än vad hon brukar i skritten. Det kändes bra så jag bestämde mig att vi skulle försöka på att ta några steg i öppna för första gången. Även det gick bra.

 

När vi sen började trava taggade hon rejält och ville helst galoppera, men jag lät henne jobba på med serpentiner, volter och en massa varvbyten så att hon hela tiden skulle vara distraherad. Konstigt nog så var vänstervarvet – hennes lätta varv – det svåraste och hon släppte inte igenom lika bra i nacken där som i högervarvet. Hon försökte fuska genom att lägga huvudet på sned och skjuta ut högerbogen, så vi jobbade på med det tills det blev bättre. Då kändes hon grymt fin i formen och bara superhärlig att rida. Vi testade till och med att öka steglängden lite och det kändes jättebra.

 

Efter det avslutade vi och skrittade en runda i skogen där hon även fick sin efterlängtade galopp. Sammanlagt är jag så otroligt nöjd med henne. Det var verkligen ett klockrent pass och jag tror aldrig att hon har varit så fin hemma innan, speciellt inte barbacka!

 

Idag ska hon få en promenad och antagligen lite lastträning eftersom det gick riktigt dåligt sist vi var hos Maria. Sen ska jag även hålla i ponnyridning med Gloi borta på gården en timma efter lunch.

 

 

 

Idag hade jag tänkt att bara rida ett kort dressyrpass barbacka på Ezmeralda och bara fokusera på att få traven fin. Hon gick ett väldigt jobbigt pass igår när vi gjorde våran långrittsdebut och var ute i nästan tre timmar tillsammans med Linda & Johan. 1,5 mil blev det sammanlagt och det var jättekul! Det tyckte Ezmeralda med och hon taggade som bara den när vi försökte galoppera ikapp Pearl med sina långa travhästkliv. Absolut något jag vill göra igen! I alla fall så tar vi det därför rätt så lugnt idag så att hon får röra på sig lite och för att jag ska få chansen att rida igenom henne lite innan vi ger oss in på ett tredagarsäventyr på söndag. Mer om det senare!

 

Jag hade även tänkt ringa Svensk Ridsport i Kungsbacka och boka en sadelprovning, ska bara snacka med mamma om vilka dagar som passar bäst först. Visserligen har vi blivit ett väldigt sammansvetsat team av allt barbackaridande och min balans har definitivt förbättrats, men att ha en sadel skulle vara rätt skönt också.

 

Nu när den nya designen är uppe och allt har min blogglust kommit tillbaka och jag har massa inlägg som ligger och gnager i bakhuvudet. Jag kan inte lova något, men två inlägg om dagen borde det komma upp framöver i alla fall.

 

 

Jag fick just ett mejl från tjejen som har hållt på med en ny design åt mig och den är äntligen klar! Förhoppningsvis kommer den att komma upp här på bloggen om inte alltför lång tid. Jag är verkligen jättenöjd med den och den känns supersomrig och härlig.

 

Tjejen som har gjort designen är verkligen jätteduktig och jag tycker att ni ska klicka er in på hennes grymt fina blogg HÄR. Det är en blogg jag kikar in på flera gånger i veckan och blir alltid lika inspirerad av hennes fototalang.

 

 

 

Snart slipper vi den här gamla designen!

 

Det blev inte många timmars sömn i natt och klocka ringde väldigt mycket tidigare än den brukar nu när det är sommarlov och allt. Anledningen är att jag ska åka med Linda på premiering! Jag är ju inte direkt så insatt i hästutställning, men jag har förstått att det handlar om stamboksföring eller nåt liknande för Bettys del. Så jag ska hjälpa henne med flätningen och sen vara som en extra hjälp under dagen tror jag. Det kommer nog bli jättekul! Kameran får följa med så förhoppningsvis kan ni kika in och få se lite fina utställningsbilder ikväll.

 

Ezmeralda ska få gå en lugnare uteritt idag hade jag tänkt. Mamma verkade lite ridsugen så vi kanske skrittar ut en runda eller något, vi får väl se hur det blir.

 

 

Jag och Sanna spenderade en stor del av eftermiddagen idag med att bygga terränghinder i stekhettan. Vi har hittat en äng mitt i skogen som är perfekt för att hoppa på så det blev en väldig massa släpande på stockar och liknande. Vårt hårda arbete resulterade i sex stycken olika hinder utplacerade över ängen. Mest nöjd blev jag med ett hinder som bestod av två stockar med ris emellan och ett hinder där vi lagt upp en stock över en lägre bit av stenmuren.

 

Nu på kvällen när det blev lite svalare ville vi självklart testa hindren så vi tog med två rätt halvdåsiga hästar upp i skogen. När vi väl kommit upp blev Ezmeralda heltaggad och hoppade jättesprång över allt jag styrde på, det var nästan så att jag inte hängde med. Hon blev väldigt stark efter hindren och försökte att dra iväg lite och när jag stoppade henne då blev hon lite grinig och höll på med sina studsar och några småbockningar, men annars är jag nöjd med henne. Några av hindren var hon lite osäker på, speciellt rishindret, men med lite övertalning hoppade hon snällt ändå. Sen drog hon rejält mot utgången, men det är inte riktigt något man kan göra åt. Annars hade hon en väldigt bra inställning och kände riktigt positiv att rida så det var roligt.

 

Jag hade fullt upp med Ezmeralda och hann inte se Gloi hoppa eftersom de hoppade efter oss större delen av gångerna, men enligt Sanna var han jätteduktig och hopppade stort och fint. Vi höll inte på så länge, men jag tror att det var rätt jobbigt för dem både mentalt och fysiskt för de kändes väldigt trötta när vi skrittade hemåt sen. Men bara synen av en ny hage, helt full med gräs, piggade upp dem och det var verkligen jättegulligt att se hur de galopperade sida vid sida ut i den nya hagen och såg helt fullkomligt lyckliga ut.

 

 

Det har varit väldigt dåligt med bloggandet på senaste tiden och för att vara helt ärlig tror jag inte att det kommer bli mycket bättre den närmaste framtiden i alla fall. Men det tror jag säkert att ni förstår i och med att det faktiskt är sommarlov nu och man känner att det finns bättre saker att ha för sig än att vara inne och försöka skriva ihop mängder av inlägg. I vilket fall som helst så kommer jag inte sluta blogga, men ni får inte förvänta er för mycket eftersom min blogglust inte direkt är på topp.

 

 

Måndag: Uteritt

Tisdag: Lastträning + promenad

Onsdag: Uteritt/Dressyr

Torsdag: Dressyr/Uteritt

Fredag: Longering/NH

Lördag: Uteritt

Söndag: ev. Dressyrträning för Maria

Den här veckan ser som ni ser än så länge lite osäker ut. Hon har ett rätt så lugnt schema just nu och vi rider inte speciellt mycket eller hårt för att hon verkligen ska få lite sommarvila och bara vara häst.

Idag kom Johanna hit en sväng igen gör att hämta sina ridkläder så vi passade på att rida ut en sväng när vädret ändå var så fint. Första halvan av rundan var Ezmeralda helt död, det kändes nästan som om hon gick i sömnen och hon lyssnade inte alls när jag försökte driva fram henne. Det var en väldans tur att Gloi skötte sig lite bättre för annars hade vi inte kommit någon vart alls eftersom min lilla bebishäst struntade fullständigt i mig.

 

På hemvägen galopperade vi några gånger och då kan man säga att Ezmeralda vaknade till! Hon taggade som bara den och ville bara springa. Det allra roligaste var när vi galopperade sida vid sida uppför en backe i skogen och båda hästarna taggade till rejält. Alltid lika härligt! Jag kan också stolt berätta att min lilla prinsessa inte studsade alls idag, inte ett enda litet känguru-hopp! Sen var väl fattningarna inte de bästa och det var aningen svårt att få stopp på henne när hon väl kommit igång, men man får ta en seger i taget.

 

Däremot skulle det nog verkligen hjälpa med en sadel för visst, all barbackaridning har gett mig en rätt bra balans och vi har blivit ett väldigt samspelt barbacka-ekipage, men det är lite svårt att jobba henne ordentligt utan sadel och det är det vi skulle behöva göra just nu. Galoppen kommer inte att bli bättre om vi inte jobbar för att få den bättre...

 

 

Nu är jag hemma efter tre härliga dagar nere i Skåne med mamma och en kompis. Det var verkligen jätteroligt och väldigt skönt att bara komma bort ett litet tag. Vi var på Falsterbo hela dagen igår och såg bland annat på huntingen. Självklart blev det en sväng på mässan också, men jag kom hem med förvånansvärt lite saker och en del pengar kvar på kortet faktiskt! Vet inte om jag ska vara nöjd eller inte med detta, haha. Men de grejerna jag köpte är jättefina och jag är jättenöjd med dem. Förutom ridbyxorna som jag lyckades köpa fel storlek på...

 

Om någon är intresserad av ett par beigea helskodda ridbyxor från Mark Todd i storlek 34/36 så kan ni slänga iväg ett mejl till [email protected]. Jag kan lägga upp några bilder lite senare om ni vill för det är väldigt fina ridbyxor.

 

 

Under de tio månaderna (herregud vad tiden har gått fort!) jag haft Ezmeralda har vi gått igenom en väldig massa problem. Lastproblem, uppsittningsproblem, fånga-i-hagen-problem och säkerligen en lång lista med fler. Nu när lastproblemet precis har börjat släppa tyckte väl Ezmeralda att det var dags att skaffa oss ett nytt problem, nämligen att komma ut ur hagen.

 

Nuförtiden är hon så extremt livrädd för eltråden i grinden till hagen att hon vägrar komma inom fem meter i närheten av den. Jag vet inte om hon verkligen är så rädd som hon verkar eller om hon bara jäklas med mig för att kunna gå kvar i hagen och leva livet. Hon har fått några rejäla stötar på sistone av att bland annat råka bita i tråden, så det är inte så konstigt egentligen. Men jag har ingen som helst aning om hur jag ska börja jobba med det här problemet eftersom det bara blir värre för varje dag som går.

 

I början av veckan kanske det tog mig tio minuter att få ut henne ur hagen, sen ökade det till en halvtimme och nu kan jag inte få ut henne alls utan hjälp av någon. Hon backar, försöker köra över mig eller bara fryser fast i marken och vägrar röra sig. Detta är så frustrerande för jag kan ju inte göra någonting med henne om vi inte ens kommer ut ur hagen och det är inte alltid jag har den turen att t.ex min mamma finns i närheten.

 

Har ni några tips om hur jag kan lösa det här? Alla förslag är välkomna!

 

 

Bläddrade igenom min iPhoto och hittade en massa bilder från kanske en månad sen eller nåt sånt när Mattis följde med ut och fotade oss och kom på att jag faktiskt bara visat ett fåtal av dem här på bloggen även om det var en hel del fina bilder. Här får ni några fler i alla fall! De är helt oredigerade bara så att ni vet...

 

 

 

 

Min och Charms resa började med en att en tioårig liten flicka och hennes mamma åkte för att titta på en häst som de sett i en annons i lokaltidningen. "Charm BORTSKÄNKES" hade det stått. Den dagen förändrade mitt liv och kastade in mig på en fyra år lång resa som innehållit både de värsta och bästa stunderna man kan få. Jag ångrar inte en sekund av all den tiden och är evigt tacksam att den lilla flickan fick en sån otroligt fantastisk chans.

 

Vi gick igenom så mycket tillsammans Charm och jag, allt från påskritter med kören till att rida vilse i skogen. Det finns så många minnen, så mycket jag skulle kunna berätta om, men då skulle det här inlägget bli alldeles för långt för att läsa och alldeles för smärtsamt att skriva så det får räcka med en kortare sammanfattning.

 

Han var ingen ungdom när jag fick honom, redan då var han hela 27 år gammal och alla visste redan från början att han antagligen inte hade så jättemånga år kvar. Eller, ja, alla utom lilla tioåriga jag som då  var övertygad att han skulle bli världens äldsta häst... Det var aldrig någon dans på rosor, speciellt inte i början. Bara för att Charm var gammal betydde inte det att han var som en snäll gammal ridskolehäst och lydigt gjorde allt man sa till honom. Absolut inte. Han kunde bocka av mig, trampa mig på tårna, rymma ur hagen och köra med mig på alla möjliga sätt, men lyckligtvis var jag en envis liten unge som inte alls gav upp i första taget.

 

Jag vet inte när det började, när vårt starka band började formas, men jag kan komma ihåg att redan i början av vår tid tillsammans började han lita på mig, älska mig tillbaka. Jag kunde såsmåningom promenera med honom utan grimma, rida helt löst eller bara lämna honom lös på stallplanen när jag sadlade av för jag visste att han aldrig skulle försvinna iväg någonstans. Inte utan mig.

 

Hösten 2011 började han att tappa en hel del i vikt. Vi la till en början ingen större vikt på det eftersom han alltid brukade tappa endel när sommaren tog slut och vintern närmade sig utan att det var någon fara. Men det året var annorlunda för det blev inte bättre. Han fortsatte att vara pigg och så, men hullet kom inte tillbaka. Veterinären sa att det var försent och att han aldrig skulle kunna bli som förr igen. Han skulle få en sista sommar, men någon mer vinter skulle han aldrig överleva.

 

Den vintern och våren var verkligen hemsk ärligt talat eftersom jag för varje dag jag spenderade med Charm visste att det var en dag närmare till slutet. Men på något sätt tror jag att det ändå var bra för jag fick verkligen lära mig att ta vara på tiden och inte ta honom för givet. Meningen var att vi skulle ta bort honom i slutet av sommaren, men i juni började plötsligt vikten bara rasa av honom och det spelade ingen roll hur mycket kraftfoder han fick, det hjälpte inte. Han började likna ett skelett med bara hud över och det var någon gång då som hans pigghet försvann. Vi visste att det var dags och att han inte skulle klara längre så vi bokade avlivning till den 9:onde juli. Jag var med honom hela tiden, från att veterinären stack in nålen i honom till att hans kropp blev hämtad. Det var det värsta jag någonsin upplevt i hela mitt liv att se min allra bästa vän bara ramla ihop helt livlös. Jag får fortfarande mardrömmar om det ibland och det är lika hemskt varje gång jag tänker tillbaka på den där hemska dagen. Men det finns en sak jag vill komma ihåg. Precis innan han ramlade ihop såg han på mig med de där vackra klara ögonen och blåste mig i ansiktet som han brukade göra och det var precis som om han sa hejdå.

 

Den 9:onde juli 2012 lämnade en ängel denna jord för att vandra vidare till Trapalandas gröna ängar eller vad som nu händer efter livet. Han var den ärligaste, vackraste och snällaste häst jag någonsin träffat och jag ångrar inte en sekund av den tiden jag spenderade med honom. Denna lilla fuxvalack är det bästa som någonsin hänt mig och han har lärt mig så otroligt mycket. Vila i frid Charm och jag hoppas att du har det bra var du än är. Du är saknad.

 

 

Idag är det exakt ett år sen min förra häst och bästa vän Charm lämnade denna värld för gott. Jag har ett långt inlägg om honom som kommer upp ikväll och det var verkligen jättesvårt att skriva. Jag ska vara ärlig och berätta att jag blev helt tårögd av att skriva inlägget, det var bara så sorgligt. Det blev inte alls som jag hade tänkt, kanske inte tillräckligt känslosamt, men jag försökte i alla fall.

 

Kika in här ikväll ock skapa en egen åsikt. Låt mig gärna veta vad ni tyckte!

 

 

 

Jag har faktiskt sparat ihop en hel del pengar nu så det ska bli kul att se vad jag får med mig hem från Falsterbo. Det är alltid lika roligt att gå på hästmässor för det finns så mycket fint att titta på och man vill nästan ha med sig allt hem, haha. Även fast inte ens hälften är grejer man behöver... Detta är det jag i nuläget har tänkt kolla på:

 

• Svarta lädertyglar. Behöver detta till mitt ny-gamla svarta träns som jag just nu har ett par bruna tyglar till. Inte det snyggaste direkt...

Idag på morgonen ska jag och mamma alldeles strax åka iväg och hämta min kompis Johanna på tågstationen. Hon ska följa med oss ner till Skåne imorgon och sover därför här ikväll. Vi ska rida en riktig långtur med hästarna och det kommer säkert bli jättekul! Jag hade tänkt att vi tar den långa rundan förbi sjön och sen upp på de mysiga stigarna i skogen där det är helt perfek för att galoppera.

 

Vad ska ni ha för er idag?

 

 

 

Jag kan lika gärna slänga upp ett "live-inlägg" nu när jag ändå sitter och har bloggen uppe. Jag har vänt på dygnet rätt så rejält de senaste veckorna och det är ju lika bra att ta vara på nätterna när man ändå är för pigg för att sova. Just nu sitter jag och försöker få till lite tidsinställda så att bloggen inte ska stå tom när jag är nere i Falsterbo och väntar dessutom på att iTunes ska få laddat ner mina låtar någon gång. Jag köper alltid lite ny musik att lyssna på när jag ska iväg längre sträckor för att slippa ha tråkigt på långa resor med t.ex tåg eller flygplan. Hittills går det inte jättebra med varken eller faktiskt, men det kommer nog.

 

Är det något speciellt ni vill läsa om under tiden bloggen bara kommer att bestå av tidsinställda? Och ja, inlägget om Charm är på väg. Jag tyckte att det kanske skulle vara lite passande att det komemr upp på årsdagen för hans död som är nu på tisdag...

 

Ha det gott så hörs vi mer imorgon!

 

Vi var som jag sagt innan borta hos Maria idag och dressyrtränade. Båda lastningarna gick fint och det var inga större problem. Däremot lyckades Ezmeralda ha sönder tränset när vi skulle åka hem och nackstycket är nu avslitet på ena sidan. Suck... Men jag tror faktiskt att jag har ett gammalt nackstycke i ungefär samma färg liggande någonstans så förhoppningsvis går det att bara byta ut det för att tränset ska bli som nytt igen.

 

Hon växlade väldigt mycket idag mellan att dra upp huvudet och att vara tung i handen på mig och det var rejält jobbigt i armarna kan jag tala om! Det var sjukt varmt och kändes nästan som ett växthus därinne i ridhuset. Inte direkt den bästa tidpunkten att träna i ett ridhus... I traven jobbade vi med att få henne att gå fram ordentligt för skänkeln och att släppa igenom så att hon kunde bära sig själv. Mot slutet var traven verkligen otroligt fin och hon bärde upp sig själv jättefint utan att hänga i bettet alls.

 

Vi galopperade inte speciellt mycket, bara några gånger, men det räckte rätt så bra. Vänstergaloppen var grymt fin och jag tror ärligt talat aldrig att vi har fått sån fin galopp innan medans högergaloppen inte var mycket att hänga i granen eftersom hon var jättestel och kantig och inte släppte efter alls. Den var hyfsad stundvis, men jag vet att vi kan så mycket bättre. Själva fattningarna var inte heller de bästa och det är ju det vi har haft problem med. Jag fick en hel del tips och själva tricket är att jag måste verkligen ha henne framför mig i fattningarna för annars kan hon backa undan och försöka slippa genom att studsa och det är exakt det hon gör i de lägena.

 

Sadeln vi provade var inte heller bra tyvärr då den både var för smal och hamnade för högt på henne och inte passade mig speciellt bra. Djupet i sitsen var för långt bak på den och man hamnade i ett jättekonstigt baktungt läge. Det kändes verkligen jätteskumt att rida i den så det var inte riktigt någon höjdare.

 

Men sammanfattat är jag nöjd med träningen i alla fall. Hon var jättefin i traven i slutet och även mycket bättre i galoppen än vad hon har varit de senaste veckorna. Vi båda var helt drypande av svett efteråt kan man säga! Att träna dressyr i ett ridhus när solen steker på och det är över 20 grader ute är inte riktigt det lättaste...!

 

 

Kommer ni ihåg mig???

 

Nu tog jag en sån där liten paus från bloggen igen utan att ge någon förvarning och jag är ledsen för det. Jag hade en liten svacka när allting bara kändes fel och jobbigt. Men nu är humöret och inspirationen tillbaks! Lagom till Falsterbo-veckan också. Vi åker ner till Malmö på tisdag och går på Falsterbo på onsdagen för att sen sova en natt till i Malmö och åka hem på torsdagen. Jag ser verkligen fram emot det och det kommer bli som en välbehövd liten minisemester.

 

Sen sist så har jag och Ezmeralda hunnit lastträna ännu lite till och lastningen nere i Fjärås på hoppträningen i torsdags gick jättebra. Tio minuter tog det kanske till skillnad mot de 40-50 minuterna det brukar ta. Jag är verkligen jättestolt över både mig själv och Ezmeralda att vi har lyckats få en sån stor förbättring i lastningen. Själva hoppträningen gick helt okej även fast hon var väldigt stressad under större delen av träningen. Det var mycket fler hästar, fler bommar och hinder och mer människor än på de föregående hoppträningarna vi varit på. I det stora hela tycker jag att hon ändå skötte sig bra och vi kom runt banan och över alla hinder.

 

Idag är det dags att lasta igen för att åka ner till Björketorp och dressyrträna för första gången på säkert en månad. Vi har inte varit hos Maria sen i april skulle jag tro och det ska verkligen bli intressant att se vad hon tycker om vår utveckling sen dess. Förhoppningsvis går lastningen smidigt och bra också! Vi har fått låna en sadel av Glois ägare som vi ska ta med och prova med hjälp av Maria.

 

 

Lite rörigt inlägg kanske, men nu vet ni hur det ligger till och jag ska definitivt hålla uppdateringen uppe igen nu.

 

 

 

Det här såg jag på facebook imorse och jag blev genast lite sugen på att vara med. Någon gång behöver ju vara första gången vi kommer ut och testar på att rida ett dressyrprogram för en domare och vilket tillfälle skulle kunna vara bättre än det här!? Man hjälper en person att förhoppningsvis kunna få den vård hon behöver för att kunna fortsätta leva och inte bli ännu ett offer till cancer. Om ni har möjlighet tycker jag att ni också ska fundera på att vara med!

 

För mer info kan ni gå in på deras hemsida HÄR eller klicka på bilden.

 

• Jag har ridit sen jag var tre år gammal

Vädret verkar vara lite mer på min sida idag känns det som. Det är inte direkt stekande sol, men det regnar inte i alla fall. Nu på förmiddagen har jag varit iväg och vaccinerat mig på vårdcentralen, men jag ska försöka göra något vettigt under efermiddagen och inte bara fastna inne framför datorn. Det är ju lite lätt att det blir så tyvärr...

 

Jag ska fortsätta med Ezmeraldas lastträning idag och ta nästa steg, vilket innebär att frambommen ska vara på och att hon ska få stanna inne i transporten någon minut innan vi går ut igen och upprepar samma sak. Vi ska ju faktiskt åka iväg hela två gånger på träningar den här veckan och det blir ju lite smidigare om lastningen går smärtfritt på vägen hem så att vi slipper spendera fler timmar på leriga parkeringar utanför ridhus. Målet är bara att hon ska hålla sig lugn och inte stressa för att komma ut igen på en gång.

 

Idag börjar jag dessutom med mitt lilla "sommarjobb". Min bästa vän och hennes familj är bortresta i lite mer än två veckor och jag har ansvaret över alla deras djur, blommor och post under den tiden. Så det blir kanske en dryg timme om dagen jag kommer att lägga på det nu framöver.

 

Ikväll ska jag och mamma rida ut idag igen och jag hade tänkt att testa eggbettet på det nya tränset för att känna om det blir någon alls skillnad på hur hon var igår med det gamla bettet. Annars kan vi ju i alla fall utesluta att det är det nya bettet som gör att hon blir så hård och stark i munnen. I vilket fall så ska vi testa en ny runda jag har hittat i skogen och det blir säkert jättemysigt.

 

Måste också passa på att tacka för all tips inom hoppningen och alla fina kommentarer. Statistiken skjuter uppåt igen och det är jag verkligen jätteglad att se även om jag kanske inte håller igång bloggen jättebra just nu. Ni är bäst!

 

Idag har jag hunnit med både att lastträna, rida ut och promenera med Ezmeralda och på toppen av det även varit hos tandläkaren och dragit ut en tand, därav den rätt så dåliga uppdateringen.

 

Lastträningen finns det inte mycket jag kan säga om mer än att det gick jättebra. Jag gjorde precis som jag hade planerat och det var inga problem alls. En sån duktig häst jag har! Hon tvekade inte ens utan följde snällt med mig in som om hon inte gjort annat i sitt femåriga liv. Vi tog en promenad efteråt och där var hon rätt så tjafsig och jobbig, skulle hela tiden hålla på och knuffas och försöka gå om mig.

 

Nu på kvällen red jag och mamma en sväng i regnet. Vi blev väldigt blöta kan man säga, men det är liksom standard för oss numera eftersom vi alltid lyckas välja de sämsta tillfällena att rida på, haha. Jag red med det gamla bettet på ett av Charms gamla träns jag beslutat mig att ta upp då jag bara fick dåligt samvete av att låta så fina grejer ligga och samla damm i en gammal kartong. Det var egentligen ingen alls skillnad på hur hon var i munnen så jag tror inte att det nya bettet har något med saken att göra. Så länge hon är avslappnad går det jättefint och bra, men så fort hon stressar upp sig det minsta lilla blir hon hård i munnen och bara drar. De stunderna hon var avslappnad gick det jättefint, medans det andra stunder var helt bedrövligt. Den där Maria-träningen på söndag är välbehövlig kan man säga!

 

 

Måndag: Uteritt med mamma och Gloi

Tisdag: Fortsätta träna på att rida i repgrimma

Onsdag: NH-träning

Torsdag: Hoppträning i Fjärås

Fredag: Barbackadressyr

Lördag: Promenad

Söndag: Dressyrträning för Maria

 

 

Idag ska jag precis som igår lastträna en liten stund. Igår skötte hon sig verkligen jättefint och problemet låg inte i att få in henne i transporten, det var att få henne att inte mangla över mig när hon skulle gå in. Tycker verkligen att hon gör stora framsteg och med ännu lite mer träning kommer våra lastproblem att vara ett minne blott. Däremot hade jag tänkt att vi idag ska ha stängt framluckan och gå in i transporten för att sen backa ut istället för att gå igenom. Det blir lite spännande att se hur hon reagerar på det!

 

Ikväll ska jag och mamma rida ut en sväng i skogen. Jag ska testa att rida med eggbettet på det andra tränset och se om det blir någon skillnad.

 

Vad ska ni ha för er idag?