Internet har inte funkat på hela kvällen, därav den minimala bloggningen. Men nu är det fit for fight igen så det är väl bara att köra på! :)

 

Jag och Ezmeralda passade på att ge oss ut och konditionsträna när solen tittade fram efter allt spöregn och åskande. Det kan man kalla bra timing! Underlaget var rätt så mjukt och bra och vi lyckades hålla igång ett bra tempo under nästan hela ridturen. Hon fick verkligen upp flåset så det målet blev uppnått i alla fall.

 

Sen råkade vi ut för några små missöden också... Som vanligt. Första galoppen vi tog i skogen så hoppade det fram ett rådjur mitt framför nosen på Ezmeralda. Ni kan troligtvis gissa att jag flög som en liten vante över halsen på mitt stackars nervvrak till häst. Lyckades hålla kvar i tyglarna i alla fall så det var bara att borsta av jorden och sitta upp igen. När vi en stund senare hade vänt och var på väg tillbaka efter en dryg halvtimmes travande på de ändlösa grusvägarna lyckades vi stöta på halva motorcykelförbundet inte bara en utan TVÅ gånger. Suck... Behöver jag ens säga att lilla prinsessan fick ett nervsammanbrott. De var inte speciellt snälla heller utan brötade förbi så att det hördes över halva Fotskäl.

 

Annars så lyckades vi träna ordentligt på två saker. Dels så försökte jag att göra som vi lärde oss i Fjärås sist, att styra hennes tempo bara med hjälp av min lättridning. Det funkade förvåningsvärt bra faktiskt efter några försök. En annan sak vi övade lite extra på var avsaktningar och halter. Jag vet inte hur, men jag märkte att om jag rätade upp mig på ett visst sätt i sadeln förstod hon på en gång att hon skulle stanna. Jag behövde inte ta i tyglarna ens en gång, det var jättebra faktiskt.