Uteritten blev inställd som synd är... Tyvärr hade jag ett berg med skolarbete jag måste ta tag i, så det fick gå före. Jag drar bort en sväng senare och promenerar en sväng med henne så att hon får röra  på sig lite i alla fall. Lite vila skadar inte med tanke på hur mycket motion hon har fått hittils denna veckan.

 

Men imorgon ska vi troligtvis åka bort till Lindas stall i Berghem och vara med på deras markarbetesträning. Blir superkul tror jag!

 

Om ni har något förslag på ett åsiktsinlägg, kommentera! Så kan jag skriva det när jag är klar med mitt hemprov i So...

 

 

Cina var en travhäst i vårt stall som Ezmeralda gick i samma hage med. Förra veckan blev hon sparkad så illa att det tyvärr var tvungna att ta bort henne. Cina var en väldigt personlig häst, hon valde vem hon tyckte om och mot de hon inte gillade var hon supergrinig. Men hon var underbar och jättesnäll. Vi saknar dig tjejen!

 

 

 

 

 

Tycker att det har gått alldeles för långt. Vi klankar ner på andra och använder "jag är bara ärlig" som en ursäkt. Skitsnack är en del av vardagen nuförtiden. Vart man än går så snackas det om att den och den personen gör så och så och hur sjukt det är. Men samtidigt om man själv får reda på att nån snackat skit om en bakom ryggen så blir man sårad och arg. Även om man gör det själv.

 

Att säga att man är ärlig är inte en ursäkt för att snacka skit om någon. Fine, det kanske är din åsikt, men du behöver inte dela med dig av den. Håll det inom dig i så fall och låt bli att såra någon. 

 

Är det inte mycket roligare att få höra en positiv kommentar än en negativ? Så varför är vi då så fastlåsta på att peka ut varje litet fel man ser i en person? Fokusera på det positiva, ge nån en snäll kommentar! Det kan betyda mycket mer än man tror.

 

Säger inte att jag aldrig snackat skit om någon. Jag har som alla andra gjort det, men jag är inte stolt över det. Försöker att sprida positiva kommentarer istället, det är ju mycket roligare att höra.

 

Tänk lite på detta nästa gång du säger nåt elakt om någon. Hur skulle du känna dig om du fick reda på att folk sa sånt om dig bakom din rygg?

 

 

 

Veckans segaste dag är äntligen här...

 

Går lång dag i skolan idag, men ikväll ska jag och Ezmeralda troligen få sällskap på uteritten av Linda och Betty! I så fall kommer vi att rida en lite längre runda. Det blir säkert supermysigt som vanligt.

 

Har ett försök till et åsiktsinlägg som kommer upp om några timmar. Det var i princip min första gång att försöka skriva nåt sånt så förvänta er inte för mycket. Men kika gärna in och lämna en kommentar om vad ni tycker!

 

Idag longerade jag som sagt Ezmeralda. Det gick jättebra! Tror aldrig hon har lyssnat så bra på mig i longeringen förut.

 

Hon var framåt, men inte sådär överdrivet pigg som hon brukar vara. Rätt så skönt faktiskt. Jobbade med att få ut rumpan eftersom hon gärna ramlar lite inåt på volten. Sen körde vi lite tempoväxlingar och galoppfattningar. Hon lyssnade fint på mina signaler och var jättebra i formen. Hade henne bara väldigt löst inspänd, men hon gick ändå ner stadigt och fint med bakbenen under sig. Bästa Zessan!

 

Efteråt var hon helt spak och jättetrött. Gick en promenad med henne och hon lunkade bara en bit efter mig som en stor hund i koppel. Så söt ♥

 

 

 

Nu ska jag bort till stallet och longera Zessan. Solen skiner och snön smälter, helt underbart! Kommer ge henne ett halvhårt pass inspänd med mycket galopp. Efter att inte blivit riden på två veckor kan lilla fröken behöva springa av sig lite!

 

 

 

Tog de här bilderna på söta Addicas mule häromdan. Tycker att de blev riktigt fina faktiskt!

 

Har precis kommit hem efter att ha varit i stallet och morgonfodrat. Alltid lika mysigt att bli mött av en hungrig häst på morgonen.

 

Idag slipper jag de två sista lektionerna för att åka till tandläkaren. Förhoppningsvis går det fort så att jag kan vara hemma lite tidigare! I alla fall ska jag se om det finns nån åker med tillräckligt bra underlag för longering. Det ska vara soligt hela dagen så jag tror att det finns.

 

Att longera Ezmeralda är alltid lika spännande. Man vet aldrig riktigt vad hon hittar på. Hon tycker att longering är jättekul och brukar bocka och skutta som en galning. Sjukt söt är hon när hon gör så! Nu har jag inte longerat på ett tag pga all is så hon kommer vara taggad kan jag lova.

 

Måste börja med att säga att jag är sjukt stolt över min fina prinsessa. Hon skötte sig mycket bättre än jag hade väntat mig! Alltid roligt att bli positivt överraskad.

 

Hovslagaren var lite tveksam när han kom. Kan inte säga att jag var förvånad efter hur hon betedde sig sist. Trodde faktiskt inte att han skulle våga sig tillbaka... Men det gick jättesnabbt och smidigt. Jag stod och borstade henne i ansiktet med hennes favoritborste medans han höll på. Hon höll sig lugn och bråkade bara väldigt lite på ena bakhoven. Det var absolut ingen fara, hade kunnat vara så mycket värre. Hovslagaren tyckte också att skötte sig fint och sa att med lite mer träning är hon perfekt. 

 

 

Sen red vi ut en sväng i det fina vädret. Det blev bara en liten runda eftersom hon inte blivit riden på drygt två veckor nu. Hon kändes jättefräsch och fin med massor av positiv energi.

 

I början krånglade hon lite när vi skulle ut från stallplanen. Med både en läskig unge i reflexjacka med en spade och hingsten ute var det lite svårt att få henne att fokusera... Efter en hel del backande kom vi äntligen ut från stallplanen. Man kan säga att Zessan var väldigt stolt över sig själv efter att ha vågat gå förbi den läskiga ungen. Hon frustade och kråmade sig som bara den. Haha sötisen!

 

Framåtbjudning hade hon gott om och hon sökte sig ner för att ta stöd på bettet. Jättefin var hon! I traven blev hon jätteglad att få springa så det gick rätt så fort. Men när jag samlade ihop henne lite mer blev hon riktigt fin. Sammanlagt en jättemysig ridtur i skritt och trav.

 

Efteråt när jag pysslade om henne var hon jättetrött och stod och gäspade. Så gulligt!

 

Att åka och titta på Ezmeralda var en slump, inget jag hade planerat alls. Knappt 2 månader hade gått sen min bästa vän, min gamla häst – Charm – lämnat denna jord. Jag mådde allmänt hemskt och spenderade dagarna genom att sitta på mitt rum och glo upp i taket. Inte direkt en tid jag vill komma ihåg. I alla fall så, i brist på annat att sysselsätta mig med, satt jag och kollade igenom hästnet och hittade ett litet grått sto som fångade mitt intresse. Skickade iväg ett mejl utan att tänka så mycket på det. Hon var ju bara fyra, inget för mig.

 

Men nån dag efteråt fick jag ett svar och hon lät bara underbar, så jag tänkte "varför inte?". Vi skulle bara åka och titta, det var inte som att jag skulle köpa en fyraåring eller nåt, men jag behövde komma ut och tänka på något annat än sorgen.

 

Och sen bara hände det. Jag provred, hon var stel och jobbig i början men sen bara lossnade det och allt kändes perfekt, underbart för första gången på länge. Det var bara rätt. Hon var inte som nån annan häst jag någonsin ridit – på ett bra sätt!

 

Vi provred igen. Hennes ägare tog ner henne till Fjärås, där jag red lektion, och jag red henne framför min ridlärare. Hon var superfin och jag ville bara att denna lilla häst skulle bli min. Allt kändes som att det var på väg åt rätt håll.

 

Några dagar senare fick vi reda på att hon hade två inkar, precis under sadeln och det satte köpet på hal is. Inkar har en tendens att komma tillbaks, ofta ännu värre, och på ett sånt ställe också. De lovade att de skulle försvinna, men man kan ju aldrig vara riktigt säker. Många folk varnade oss att inte gå igenom med köpet. Det skulle inte sluta bra sa de.

 

Hon behandlades med en speciell salva och den hjälpte faktiskt. Inkarna ramlade av och försvann. Visst, de kan ju fortfarande komma tillbaks, men det verkar inte så i nuläget. Så vi åkte dit igen, provred och skrev kontrakt. En vecka senare stod prinsessan i mitt stall. Och här ska hon stanna! Jag släpper aldrig taget om min lilla bebis <3

 

 

 

 

Knäppte de här bilderna ute i hagen i söndags! Vädret var så fint, riktigt härligt!

 

 

 

Idag går jag kort dag i skolan, vilket är jätteskönt! Det betyder att jag hinner vara i stallet medans det fortfarande är ljust!

 

Hovis kommer klockan tre och jag hoppas verkligen att det går bra den här gången. Förra gången var hon helt enkelt omöjlig. Han tyckte tillochmed att vi kanske skulle behöva bedöva henne nästa gång hon skulle skos!

 

Men vi har tränat väldigt mycket sen sist. Jag har kunnat stå med en hammare och banka på alla hovarna utan problem så det kommer nog att gå bra. Och sen ska vi ta en härlig uteritt i solen, kommer bli underbart.

 

Igår löshoppade vi Ezmeralda för första gången. Hon har blivit löshoppad innan, i samband med inridningen, men det var första gången vi fick en chans att se henne hoppa. Och det gjorde hon jättebra! De satte upp en serie med en markbom, ett litet kryss, ett större kryss och en oxer. Hon tyckte det var jättekul och studsade glatt över hela serien med öronen framåt.

 

I slutet låg oxern på 80-90 cm och då rev hon nån enstaka gång eftersom hon "dyker" lite när hon hoppar av för tidigt. Men vi fick positiva kommentarer om henne och vi ska självklart åka dit och hoppa nån gång igen. De tyckte att vi skulle ta det lugnt första gången, så att hon fortfarande tycker att det är roligt.

 

Bilderna blev inte jättebra eftersom min mamma inte är bästa vän med min kamera direkt... Men här kommer några stycken i alla fall!

 

Måndag: Promenad

 

Tisdag: Hovis kommer. Uteritt om vi hinner.

 

Onsdag: Longering

 

Torsdag: Promenad/Uteritt

 

Fredag: Dressyr

 

Lördag: Vila

 

Söndag: Dressyrträning för Maria

 

Sådär ungefär ser vår vecka ut. Sen beror det ju på lite hur det blir.

 

Nu har äntligen designen kommit upp! Den är gjord av Johanna Berglund som är jätteduktig. Om du också vill ha en design av Johanna, klicka dig in på hennes blogg HÄR! Du kommer inte ångra dig, jag lovar!

 

I alla fall så kommer jag köra igång bloggen på riktigt nu och om det är något speciellt ni vill läsa om är det bara att säga till. Det här är första gången jag bloggar själv, så jag ska göra mitt bästa. Har inget emot konstruktiv kritik, är det nåt jag kan förbättra – skicka en kommentar!

 

 

Hej! Kul att du har hittat in på min blogg! Här kommer en liten presentation av mig och Ezmeralda.

 

Jag heter då Elin och är 15 år gammal sen de 12:e februari. Bor på en bondgård i Fotskäl mitt ute i ingenstans och här trivs jag rätt bra. Vi har en väldig massa får, några kor, höns, katter, en hög kaniner och så min lilla häst då. På fritiden är jag i stallet – såklart – men också med vänner, spelar gitarr eller bara lyssnar på musik. Älskar att fota och när jag har tid är jag ibland ute med min systemkamera, en Nikon D3100, och tar kort. Man kan väl säga att jag är en rätt vanlig tjej, eller jag vet inte. Sånt kanske man inte märker själv haha :)

 

Men nog om mig och över till min fina bebis. Ezmeralda är korsning P.R.E och Svenskt Halvblod och man kan säga att hon har fått det bästa av två världar. Hennes mormor gick Svår hoppning och hennes pappa är bara wow. Zessan är född 2008 så hon blir 5 år i år och den 14 september förra året kom hon hem till mig på riktigt efter 3 provridningar och en massa trassel. Hon var innan bara riden periodvis och inte så mycket så vi håller på för fullt med att sätta i gång henne och bygga muskler, men det går rätt segt. Sen har hon kommit in i trotsåldern också och ifrågasätter allt man gör så att uppfostra henne är inte det lättaste! Men vi kämpar på och det känns som att vi har kommit en bra bit redan. Vänta bara och se hur framtiden kommer att bli!

 

Vad som däremot är säkert är att vi har ett fullspäckat år framför oss, med mycket kul inplanerat. Och på den här bloggen kommer ni att få ta del av våra stunder tillsammans! Kommer att försöka hålla uppdateringen så bra som möjligt med varierande inlägg och minst två om dagen. Ska snart få min design fixad av bästa Johanna, så när den finns där den ska börjar jag blogga på riktigt. Klicka gärna in här nån gång ibland!

 

// Elin & Ezmeralda