Idag, eller jag kanske borde säga igår nu, så sadlade vi hästarna för att rida hela vägen bort till Berghem jag och mamma. Jag red i Glois allroundsadel som vi ska testa att ha på Ezmeralda nu några gånger och se om den passar bra.

 

Det började inte jättebra eftersom jag var på dåligt humör och Z var lite grinig och allmänt stirrig. Inte den bästa kombinationen direkt... Ett tag så var det som att gå ett drygt halvår tillbaka i tiden när hon gjorde saker hon inte hållt på med på jättelänge såsom att stegra, backa och hoppa till för minsta lilla. Som tur var släppte det efter ett tag och då gick det bättre. Det brukar vara så med Ezmeralda att man måste rida lite längre och få henne att verkligen slappna av om man vill få henne att visa sin bästa sida. Vi fick rida mest på asfalt, men några gånger lyckades vi slippa den stora vägen och istället rida på skogsvägar som gick parallellt. Gloi var rätt så trött, men Ezmeralda pinnade på riktigt bra. Enda gången vi hade ett större problem var när vi skulle förbi en kohage och alla kossorna kom springande mot oss. Snacka om att min lilla häst fick sig en chock!

 

När vi kom fram i Berghem fick hästarna varsin nyspånad box med en massa gott hö i och det verkade de rätt så nöjda med! Vi låter dem stå inne i natt för att vila upp sig lite så att de orkar hoppträna imorgon och också för att slippa alla insekter. Tessan skulle släppa ut dem sen på morgonen så det blir nog jättebra tror jag.

 

 

 

 

 

Hon var verkligen jättepigg igår när jag skrittade igång henne och helt ofokuserad eftersom hennes gamla hagkompisar gick i hagen jämte hagen jag red i. Jag brydde mig inte om det utan sysselsatte henne med halter, tiometersvolter och skänkelvikningar. Efter ett tag blev hon jättefin och riktigt sög tag i bettet och lyssnade mycket bättre än vad hon brukar i skritten. Det kändes bra så jag bestämde mig att vi skulle försöka på att ta några steg i öppna för första gången. Även det gick bra.

 

När vi sen började trava taggade hon rejält och ville helst galoppera, men jag lät henne jobba på med serpentiner, volter och en massa varvbyten så att hon hela tiden skulle vara distraherad. Konstigt nog så var vänstervarvet – hennes lätta varv – det svåraste och hon släppte inte igenom lika bra i nacken där som i högervarvet. Hon försökte fuska genom att lägga huvudet på sned och skjuta ut högerbogen, så vi jobbade på med det tills det blev bättre. Då kändes hon grymt fin i formen och bara superhärlig att rida. Vi testade till och med att öka steglängden lite och det kändes jättebra.

 

Efter det avslutade vi och skrittade en runda i skogen där hon även fick sin efterlängtade galopp. Sammanlagt är jag så otroligt nöjd med henne. Det var verkligen ett klockrent pass och jag tror aldrig att hon har varit så fin hemma innan, speciellt inte barbacka!

 

Idag ska hon få en promenad och antagligen lite lastträning eftersom det gick riktigt dåligt sist vi var hos Maria. Sen ska jag även hålla i ponnyridning med Gloi borta på gården en timma efter lunch.

 

 

 

Jag och Sanna spenderade en stor del av eftermiddagen idag med att bygga terränghinder i stekhettan. Vi har hittat en äng mitt i skogen som är perfekt för att hoppa på så det blev en väldig massa släpande på stockar och liknande. Vårt hårda arbete resulterade i sex stycken olika hinder utplacerade över ängen. Mest nöjd blev jag med ett hinder som bestod av två stockar med ris emellan och ett hinder där vi lagt upp en stock över en lägre bit av stenmuren.

 

Nu på kvällen när det blev lite svalare ville vi självklart testa hindren så vi tog med två rätt halvdåsiga hästar upp i skogen. När vi väl kommit upp blev Ezmeralda heltaggad och hoppade jättesprång över allt jag styrde på, det var nästan så att jag inte hängde med. Hon blev väldigt stark efter hindren och försökte att dra iväg lite och när jag stoppade henne då blev hon lite grinig och höll på med sina studsar och några småbockningar, men annars är jag nöjd med henne. Några av hindren var hon lite osäker på, speciellt rishindret, men med lite övertalning hoppade hon snällt ändå. Sen drog hon rejält mot utgången, men det är inte riktigt något man kan göra åt. Annars hade hon en väldigt bra inställning och kände riktigt positiv att rida så det var roligt.

 

Jag hade fullt upp med Ezmeralda och hann inte se Gloi hoppa eftersom de hoppade efter oss större delen av gångerna, men enligt Sanna var han jätteduktig och hopppade stort och fint. Vi höll inte på så länge, men jag tror att det var rätt jobbigt för dem både mentalt och fysiskt för de kändes väldigt trötta när vi skrittade hemåt sen. Men bara synen av en ny hage, helt full med gräs, piggade upp dem och det var verkligen jättegulligt att se hur de galopperade sida vid sida ut i den nya hagen och såg helt fullkomligt lyckliga ut.

 

 

Idag kom Johanna hit en sväng igen gör att hämta sina ridkläder så vi passade på att rida ut en sväng när vädret ändå var så fint. Första halvan av rundan var Ezmeralda helt död, det kändes nästan som om hon gick i sömnen och hon lyssnade inte alls när jag försökte driva fram henne. Det var en väldans tur att Gloi skötte sig lite bättre för annars hade vi inte kommit någon vart alls eftersom min lilla bebishäst struntade fullständigt i mig.

 

På hemvägen galopperade vi några gånger och då kan man säga att Ezmeralda vaknade till! Hon taggade som bara den och ville bara springa. Det allra roligaste var när vi galopperade sida vid sida uppför en backe i skogen och båda hästarna taggade till rejält. Alltid lika härligt! Jag kan också stolt berätta att min lilla prinsessa inte studsade alls idag, inte ett enda litet känguru-hopp! Sen var väl fattningarna inte de bästa och det var aningen svårt att få stopp på henne när hon väl kommit igång, men man får ta en seger i taget.

 

Däremot skulle det nog verkligen hjälpa med en sadel för visst, all barbackaridning har gett mig en rätt bra balans och vi har blivit ett väldigt samspelt barbacka-ekipage, men det är lite svårt att jobba henne ordentligt utan sadel och det är det vi skulle behöva göra just nu. Galoppen kommer inte att bli bättre om vi inte jobbar för att få den bättre...

 

 

Vi var som jag sagt innan borta hos Maria idag och dressyrtränade. Båda lastningarna gick fint och det var inga större problem. Däremot lyckades Ezmeralda ha sönder tränset när vi skulle åka hem och nackstycket är nu avslitet på ena sidan. Suck... Men jag tror faktiskt att jag har ett gammalt nackstycke i ungefär samma färg liggande någonstans så förhoppningsvis går det att bara byta ut det för att tränset ska bli som nytt igen.

 

Hon växlade väldigt mycket idag mellan att dra upp huvudet och att vara tung i handen på mig och det var rejält jobbigt i armarna kan jag tala om! Det var sjukt varmt och kändes nästan som ett växthus därinne i ridhuset. Inte direkt den bästa tidpunkten att träna i ett ridhus... I traven jobbade vi med att få henne att gå fram ordentligt för skänkeln och att släppa igenom så att hon kunde bära sig själv. Mot slutet var traven verkligen otroligt fin och hon bärde upp sig själv jättefint utan att hänga i bettet alls.

 

Vi galopperade inte speciellt mycket, bara några gånger, men det räckte rätt så bra. Vänstergaloppen var grymt fin och jag tror ärligt talat aldrig att vi har fått sån fin galopp innan medans högergaloppen inte var mycket att hänga i granen eftersom hon var jättestel och kantig och inte släppte efter alls. Den var hyfsad stundvis, men jag vet att vi kan så mycket bättre. Själva fattningarna var inte heller de bästa och det är ju det vi har haft problem med. Jag fick en hel del tips och själva tricket är att jag måste verkligen ha henne framför mig i fattningarna för annars kan hon backa undan och försöka slippa genom att studsa och det är exakt det hon gör i de lägena.

 

Sadeln vi provade var inte heller bra tyvärr då den både var för smal och hamnade för högt på henne och inte passade mig speciellt bra. Djupet i sitsen var för långt bak på den och man hamnade i ett jättekonstigt baktungt läge. Det kändes verkligen jätteskumt att rida i den så det var inte riktigt någon höjdare.

 

Men sammanfattat är jag nöjd med träningen i alla fall. Hon var jättefin i traven i slutet och även mycket bättre i galoppen än vad hon har varit de senaste veckorna. Vi båda var helt drypande av svett efteråt kan man säga! Att träna dressyr i ett ridhus när solen steker på och det är över 20 grader ute är inte riktigt det lättaste...!

 

 

Idag har jag hunnit med både att lastträna, rida ut och promenera med Ezmeralda och på toppen av det även varit hos tandläkaren och dragit ut en tand, därav den rätt så dåliga uppdateringen.

 

Lastträningen finns det inte mycket jag kan säga om mer än att det gick jättebra. Jag gjorde precis som jag hade planerat och det var inga problem alls. En sån duktig häst jag har! Hon tvekade inte ens utan följde snällt med mig in som om hon inte gjort annat i sitt femåriga liv. Vi tog en promenad efteråt och där var hon rätt så tjafsig och jobbig, skulle hela tiden hålla på och knuffas och försöka gå om mig.

 

Nu på kvällen red jag och mamma en sväng i regnet. Vi blev väldigt blöta kan man säga, men det är liksom standard för oss numera eftersom vi alltid lyckas välja de sämsta tillfällena att rida på, haha. Jag red med det gamla bettet på ett av Charms gamla träns jag beslutat mig att ta upp då jag bara fick dåligt samvete av att låta så fina grejer ligga och samla damm i en gammal kartong. Det var egentligen ingen alls skillnad på hur hon var i munnen så jag tror inte att det nya bettet har något med saken att göra. Så länge hon är avslappnad går det jättefint och bra, men så fort hon stressar upp sig det minsta lilla blir hon hård i munnen och bara drar. De stunderna hon var avslappnad gick det jättefint, medans det andra stunder var helt bedrövligt. Den där Maria-träningen på söndag är välbehövlig kan man säga!

 

 

En grym hoppträning, en jobbig lastning och en bula i ansiktet senare är jag äntligen hemma och kan pusta ut efter en rätt lång utflykt till Fjärås.

 

Jag måste bara börja med att säga att min häst verkligen var sjukt duktig idag och förtjänar allt beröm hon kan få. Hon slappnade av väldigt fort och bärde upp sig själv jättefint i traven nästan från början. Visst, hon låg på rejält de första varven när vi började trava igång dem, men efter en liten stund fick jag henne att lyssna på min lättridning och då gick det bättre. När vi skulle galoppera däremot blev det en smärre katastrof. Vi har aldrig galopperat tillsammans med andra hästar annat än på uteritt förut och hon blev helt tokig. Studsade och hoppade åt alla möjliga håll och bara sprang. Hon lyckades slänga upp huvudet så mycket att hennes hals träffade mig rejält i hakan. Svinont gjorde det... Det var helt omöjligt att få en ordentlig fattning när hon var sån, men lite galopperande fick vi gjort i alla fall.

 

Sen hoppade vi först ett litet kryss, fortsatte med att hoppa ett enkelt rättuppstående när alla hoppat krysset och tillslut byggdes det ut till en liten oxer. Jag valde att travhoppa alla gångerna och det gick fint. Hon bjöd på hindrena och hoppade STORT.

 

I slutet satte vi ihop några hinder till en bana på 7 språng som vi faktiskt tog oss igenom. Vi vinglade lite, hon blev lite osäker några gånger, men vi kom runt! Min lilla bebis klarade att hoppa en hel bana på andra hoppträningen någonsin! Så sjukt stolt över henne är jag! Andra gången vi skulle hoppa banan var några hinder upphöjda från små kryss till rättuppstående och det gick helt okej, lite vingligt bara. På sista hindret var det som att all energi bara rann ur henne och vi fick med oss hindret med bakbenen. Det tyckte Ezmeralda var sjukt läskigt och blev livrädd. Vi hoppade hindret några gånger till så att hon skulle förstå att det inte var farligt och sen fick det räcka. Då var hon så trött att hon bara stod helt stilla med sänkt huvud och blåste mig i ansiktet.

 

Mamma filmade lite så ni kan vänta er att få se film imorgon när jag lyckats ladda in filmerna i datorn.

 

 

Gårdagens ridtur blev en traumatisk upplevelse kan man säga. Vi travade lugnt och fint fram på en grusväg när Ezmeralda plötsligt tvärstannade. Hennes hjärta slog jättehårt och hon var på helspänn. Anledningen var en enorm älgtjur som stod på en åker väldigt nära vägen och oss. Vi väntade en stund på att den kanske skulle springa iväg, men eftersom den bara stod där och glodde så bestämde jag mig för att vi bara skulle ta oss förbi. Det gick bra och vi kunde fortsätta trava tills det var dags att vända hemåt igen. När vi kom förbi på samma ställe så stod älgen där igen, fast närmare denna gången. Ezmeralda blev jätterädd och började studsa och trava på stället. Jag ville också bara komma därifrån så jag lät henne trava på så att vi skulle komma förbi den. Men då följde den efter oss! Zessan blev ännu räddare och visste inte riktigt vart hon skulle ta vägen, stackarn. Så fort vi stannade så stannade den också, men om vi rörde oss ur fläcken kom den efter. Ju närmare den kom desto räddare blev både jag och hästen. Jag övervägde faktiskt att driva på henne och galoppera iväg så fort som möjligt, men det kändes lite farligt, speciellt om älgen skulle komma efter. Tillslut så var den verkligen jättenära och Ezmeralda fick panik och bara drog iväg med mig ut på en annan åker med en massa högt gräs. Hon darrade i hela kroppen och var verkligen sjukt rädd så jag hoppade av och försökte lugna henne. Det gick väl sådär... I alla fall så lyckades jag leda henne förbi älgen utan att den följde efter genom att skrika högt på den. Men jag kan säga att det var en väääldigt skakis ryttare och häst som promenerade hemåt sen. Det var en av de läskigaste sakerna jag varit med om!

 

När jag sen bundit upp Ezmeralda inne för att borsta lite och ta av benskydden och så såg jag plötsligt att hästen var på väg ut genom dörren när jag kom tillbaka efter att ha lämnat tränset. Det hjälpte inte direkt att ropa på henne så det var bara att springa efter så fort jag kunde och orkade. En väldig massa springande och en hink med mat senare var ordningen återställd och prinsessan kunde återförenas med sin islandsprins i hagen. Då var klockan närmare tolv på natten... Det konstiga var att hon inte hade slitit sönder varken grimskaftet eller grimman utan allt var helt så jag har fortfarande ingen aning om hur hon kom loss.

 

I övrigt så gick ridturen okej. Hon var jättestark på bettet och försökte dra iväg med mig mest hela tiden, men det blev lite bättre efter att jag jobbat en väldig massa med snabba övergångar. Det fick dessutom igång bakdelen rejält på henne och hon trampade på jättefint. Men mjuk i munnen kan jag inte säga att hon var...

 

 

 

Det började med att Gloi rymde när vi skulle plocka in hästarna från hagen och det tog ett bra tag innan vi fick vallat in honom i en annan hage eftersom han var helt omöjlig att ens komma i närheten av. Ezmeralda var sen helt uppstressad på grund av detta en väldigt lång stund efteråt.

 

Vi började med att rida på en åker med massa högt gräs och blommor för att få fina bilder och där höll vi till större delen av ridturen. Det var en hel del blinningar efter oss och Ezmeralda var helt tokig, bara sprang och sprang. Vi hade det nya eggbettet för första gången, men jag vet inte om det var på grund av det som hon var så jobbig eller om det var av andra orsaker. Hon drog som bara den och gick knappt att få stopp på. Släppte jag på tyglarna minsta lilla så sprang hon iväg med mig. Verkligen jättejobbigt var det.

 

Efter ett tag så nöjde vi oss och gick till en åker med betydligt mindre gräs där jag kunde jobba henne en stund. Då var hon jättesvettig för att hon hållt på och hetsat så mycket och hon var hal som en ål att sitta på. När jag jobbade henne på volter och serpentiner blev hon plötsligt jättefin. Stadig i formen och fint påskjut bakifrån. Eftersom hon gått större delen av ridturen med huvudet i vädret så jobbade jag på att få henne lång och låg. Då blev det lite att hon hellre kröp in med nosen bakom lod, men hon längde ner halsen i alla fall så det var inget värt att bråka över. Vi galopperade lite och travade sen runt tills hon var helt mjuk och avslappnad och sen avslutade vi där.

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om bettet eftersom hon verkligen kändes fin och lätt i handen på slutet, men sjukt stum och hård i munnen resten av passet. Jag behöver nog testa det några fler gånger innan jag kan dra några slutsatser.

 

Här kommer några bilder i alla fall. De flesta blev rätt så suddiga eftersom Mattis lyckades ha kameran inställd på närbild utan att märka det, men några blev halvbra i alla fall.

 

...igen idag! Knöt fast två grimskaft i grimman och kravlade mig upp på min lilla häst som förvånansvärt nog stod helt stilla. Sen red vi runt i hagen och fortsatte jobba på att hon skulle lyssna för mina vikt och rösthjälper. Det gick faktiskt jättebra! Hon lyssnade jättefint och jag kunde ha grimskaften lösa större delen av tiden. Till och med halterna var bra idag. Vi travade några små bitar och det funkade helt okej det med. Hon tog det lugnt och saktade av så fort jag bad henne om det.

 

Måste bara säga att min häst bara är bäst! Andra gången vi försöker oss på det här och det går redan klockrent. Snart är det nog dags att byta och testa med repgrimman istället skulle jag tro. Jag vet inte vad ni tycker, men enligt mig så är det absolut häftigaste med hästar att kunna rida med så lite utrustning som möjligt. Jag har jättestor respekt för såna som kan rida sina hästar helt lösa och ändå ha full kontroll. Sjukt coolt!

 

 

Fick sällskap av mamma & Gloi idag så vi red en lite längre runda och hann nästan precis tillbaks innan det började spöregna.

 

Ezmeralda kändes rätt så lugn och fin även fast hon var lite tittig och studsade till för en del saker. Men det var inte mycket värre än vanligt. Jag försökte att rida på långa tyglar så mycket som möjligt för att hon verkligen ska lyssna bättre på vikthjälperna och rösten. Det gick hyfsat bra, i alla fall så länge Gloi var i närheten. Om han kom för långt bort så blev hon bara ängslig och stressad. Galoppen däremot var inte jättebra idag. Tjohoo sa Ezmeralda, ryckte upp i huvudet och gasade på i full fart. Inte riktigt vad matte hade tänkt sig direkt...

 

I vilket fall så var det mysigt att rida ut tillsammans. Det är synd att vi inte gör det oftare, men tiden räcker ju inte alltid till. Efteråt så fick hästarna byta hage och det verkade de väldigt nöjda med. Betet i den gamla hade tagit slut så det var absolut dags att byta. Gloi sprang raka vägen in i den nya hagen till sitt gamla favoritträd och stod där och kliade sig i flera minuter, sötisen.

 

 

God morgon och glad midsommar på er allihop!

 

Idag var jag uppe med tuppen för att hinna rida en sväng innan det bär av för midsommarfirande med familjen resten av dagen. Till skillnad från nu så var det faktiskt stekande sol och jättevarmt då. Vad hände med det fina vädret...? Hon var verkligen jättebesvärad av alla blinningar så vi fick gå en liten omväg för att spreja på flugspray innan vi red.

 

I det stora hela så skötte hon sig jättebra hela rundan. Vi galopperade några gånger och det var fina galoppfattningar och inget studsande alls. Sen var hon aningen för pigg, men det skulle jag tro berodde på alla irriterande insekter. Det var i alla fall jättemysigt! Jag testade lite med det här att styra med kroppsvikten och det funkade riktigt bra faktiskt. Däremot var det liiite svårare för henne att stanna när jag bad henne utan hjälp av tyglarna. Men det är bara att träna vidare på.

 

Sista galoppen var så otroligt härlig. Jag fick syn på en liten äng som var nästan helt igenvuxen med blommor och högt gräs och fick en impuls att vi skulle galoppera där. Ezmeralda tyckte precis som jag att det verkade superkul och taggade till rejält i det höga gräset. Det var så högt att vi nästan studsade fram och det kändes verkligen helt underbart och somrigt. Önskar att jag hade haft någon som filmat, för det hade nog varit rätt så kul att se!

 

Hoppas att ni allihop får en jättefin och härlig midsommar med mycket blommor, jorgubbar och allt det där som hör till. Jag har inte haft tid att skriva några tidsinställda, men vi hörs igen imorgon!

 

Jag ändrade om lite i planerna för idag och bestämde mig för att det nog var bäst att inte rida ett hårt galopp-pass som jag hade tänkt. Dels så hade jag mindre tid än vad jag trodde och sen är det så fruktansvärt varmt, med dryga 25 °C bara i skuggan. Bestämde mig istället för att testa att rida utan träns för första gången. Vi har som mål att kunna rida problemfritt i repgrimma innan sommaren är slut och det här kändes som en bra början.

 

Tog inte repgrimman utan knöt bara fast två grimskaft i hennes vanliga grimma för att slippa krångla till det. Hade inga direkta krav på henne utan ville mest se hur det gick och OM det gick. Det var helt galet mycket flugor och blinningar så det var inte så konstigt att hon inte direkt var speciellt samarbetsvillig. Höll på i kanske tio-femton minuter och testade bara hur det var med gas och broms och hur det gick att svänga. Hon var inte så lyhörd för vikthjälperna så det behöver vi träna mer på. Sen vill jag att det ska vara lite lättare att få stopp på henne och att hon ska lyssna på det direkt.

 

Har ingen aning om hur stor skillnad det blir om vi gör om det här utan hettan och alla insekter, men nu vet jag ungefär vad det är som behövs tränas på. Jag är jätteglad att jag faktiskt gjorde det här och det ska bli kul att se hur vi kan utvecklas. Över det stora hela så tycker jag att hon skötte sig rätt så bra. I vilket fall som helst så var det en kul grej att testa!

 

 

Min stackars prinsessa fick stå ut med att matte red två gånger idag, något hon inte riktigt blev jätteglad över... Det var inte meningen att det skulle bli så egentligen, mn planerna ändrades lite.

 

På dagen var vi ute tillsammans med Sanna & Gloi på en rätt så lån runda i mestadels skritt eftersom det var så sjukt varmt och en massa insekter överallt. Båda hästarna skötte sig jättefint ända tills vi skulle förbi grisarna. Där blev de helt hysteriska och ville inte alls gå förbi. Vi hoppade av och ledde dem förbi, men det gick nästan inte det heller. Lite konstigt med tanke på att jag red förbi där igår med båda hästarna utan några problem alls, men det är väl sånt som händer. Annars en väldigt mysig ridtur.

 

Sen fick jag reda på att vi skulle åka och prova en sadel i Hajom så det var bara att ta in Ezmeralda igen en dryg timme efter den förra ridturen och lasta henne. Vi provade två sadlar, en läder och en syntet men båda var för små för mig. De låg bra på henne, men min sits blev verkligen hemsk och det kändes jättevingligt när sadeln var så liten. Jag red inte så länge där, bara tillräckligt för att känna på båda sadlarna. Hon blev hyfsat fin i traven efter ett tag så den blev jag rätt nöjd med. Galoppen däremot var katastrof. Hon studsade i fattningarna och var allmänt ofokuserad. Vet inte om det kan ha varit på grund av sadeln, men hon har ju varit väldigt jobbig i galoppen på sistone och att jag inte alls red speciellt bra idag hjälpte nog inte direkt. Det är nog dags att boka in lite nya Maria-träningar skulle jag tro.

 

Lastningen på vägen hem var verkligen inte någon positiv upplevelse. Ezmeralda var trött och tjurig och ville inte alls gå på den där tranporten. Hon höll på att vrida sig som en mask, backa och försöka gå över mig och jag tappade tålamodet helt totalt. Tillslut fick vi hjälp att testa att ta ett rep bakom henne och då gick hon bara på direkt, så fort de nuddade henne med det. Fick lite lastningstips av dem som jag ska testa till nästa gång.

 

 

 

Innan vi fick komma in i ridhuset var Ezmeralda verkligen jobbig och helt hispig, men väl därinne så lugnade hon faktiskt ner sig. Vi började värma upp med lite upphöjda bommar som hon tittade lite på först, men sen snällt travade över. Inga problem där inte!

 

När vi sen började med själva hoppningen så travhoppade vi ett litet kryss. Ezmeralda tyckte att det var så lågt att hon inte ens hoppade utan bara klev över, haha. Det höjdes upp lite och då hoppade hon i alla fall. Hon kändes väldigt tveksam och verkade inte riktigt förstå vad meningen var med alla dessa bommar som sattes upp framför henne. Det byggdes ut till en tvåstuds som Ezmeralda snällt hoppade över. Sen hoppade de andra trestuds, men det kände jag att vi inte riktigt ville försöka oss på så istället byggde Susanne upp en liten kombination med två galoppsprång emellan åt oss. På den blev hon lite förvirrad tror jag och visste inte riktigt var hon skulle göra av benen. Hon hoppade det första och tappade sen all farten innan hon hoppade det andra i ett jättesprång. Det var lite svårt att hänga med kan man säga... Det gick lite bättre nästa gång när vi hade lite mer fart.

 

På slutet hoppade vi ett enkelt rättuppstående och fick till ett väldigt fint språng där så Susanne tyckte att vi skulle nöja oss så. Sammanlagt så är jag faktiskt väldigt nöjd. Visst, hon var lite tveksam, men hon hoppade allt jag styrde på och det är mer än vad man kan begära av hennes första hoppträning. Hon sökte sig väldigt fint neråt hela passet och var inte bråkig på något sätt. Galoppen var dessutom över förväntan. Det var dessutom första gången vi tränade tillsammans med mer än en annan häst, men hon verkade inte bry sig alls om de andra. Med lite mer träning tror jag verkligen att hon kan bli jätteduktig på det här med hoppning!

 

Sen gick lastningen på vägen hem däremot inte så bra. I början var hon jättehispig över att det gick kor på andra sidan parkeringen, men sen lugnade hon ner sig och ville helt enkelt inte gå in. Vi höll på hur länge som helst kändes det som och kom inte längre än två steg upp på rampen med henne innan hon kastade sig bakåt. Det krävdes en väldig massa tid och tålamod, men tillslut så gick hon på i alla fall. Väl därinne bara säckade hon ihop och var så trött att hon inte ens orkade äta, stackarn. Det är nog rätt så jobbigt att hoppträna när man inte riktigt har byggt upp musklerna för det.

 

 

Sista skoldagen nu då! Vi ska bara städa ur skåpen, bada och spela volleyboll nere på stranden och sen sluta klockan två så det känns inte som en speciellt ansträngande dag direkt. Kommer nog bli rätt kul ändå! Och sen är det äntligen skolavslutning imorgon :)

 

Igår red jag en sväng barbacka på en helt överspänd Ezmeralda. Hon fick vila både lördag och söndag eftersom jag inte mådde så bra då och det märktes verkligen. Min lilla prinsessa kunde inte hålla alla fyra benen på marken samtidigt, så pigg var hon. När vi skulle galoppera första gången blev hon så studsig att det var svårt att sitta kvar. Någon riktig galopp blev det inte heller, mer nån slags fyrsprång. Efter det försökte jag få henne att slappna av lite mer och det gick väl halvbra. Lite lugnare blev hon i alla fall.

 

 

Vi försöker igen idag när vi ska rida ut med mamma och Gloi. Hästarna ska också få byta hage till en med mer gräs i. Det tror jag nog att de uppskattar!

 

 

Det blev ett kort dressyrpass barbacka istället eftersom jag i sista minuten skaffade mig lite fler planer för kvällen. Vi höll väl på knappt en halvtimme, men det räckte väldigt bra. Det var väldigt varmt och hon blev jättesvettig redan efter kanske 10 minuter.

 

Hon var mjuk och lugn redan när jag började trava igång henne och lyssnade otroligt fint. Jag bara satt där helt förvånad för att hon var så avslappnad och hittade in i formen nästan direkt. Vi fick med bakbenen helt okej, men jag hade kunnat önska lite mer. Galoppfattningarna blev lugna och fina och mestadels rätt galopp. I början blev det fel några gånger för att jag inte lyckades få in ytterbogen på henne men det är sånt som händer. Hon ville gärna gena och göra snäva svängar i galoppen och för att slippa det red jag volten som en fyrkant istället och då blev det bättre. Galoppen kändes rund och avslappnad och hon var verkligen jätteduktig.

 

När det väl gick så bra ville jag inte hålla på och traggla utan låta det sluta när det gick som bäst. Vi travade av på en stor åtta med skrittövergångar på medellinjen och det funkade helt okej. Sammanlagt så är jag jättenöjd och hon kändes verkligen helt klockren idag hela passet igenom.

 

Nu ska jag dra hem till Sanna för att ha mys och tjejkväll så några mer inlägg idag blir det inte. Imorgon kommer uppdateringen antagligen också vara dålig då vi ska iväg och uppträda på en konsert. Men jag ska försöka få in något snabbt inlägg i alla fall.

 

 

Började med att klättra en stund i skogen idag och det var Ezmeralda inte direkt nöjd över. Hon är inte speciellt förtjust i klättring... Men det är bra för att bygga upp bakkärran på henne. När jag kände mig nöjd med det gick vi ut på vägen och travade bort till en åker för att galoppera lite. Testade hela tiden att ha kontroll på tempot genom att rida lätt långsammare och det funkar verkligen jättebra. Vi fick igång bakbenen mycket bättre och hon slappnade av snabbare än vanligt.

 

Däremot var hon rätt jobbig och höll på att skygga hela tiden. Vi kunde bara trava helt lugnt framåt på vägen innan hon plötsligt kastade sig åt sidan för en gren eller en grästuva. Småsaker som hon aldrig bryr sig om annars. Vet inte varför hon höll på så för hon var inte stressad eller nåt i övrigt.

 

När vi kom till åkern galopperade vi en stund där rätt så kravlöst bara för att det var kul. Gräset var rätt så högt och det kändes verkligen somrigt att galoppera omkring där. Det låg några fällda småbjörkar längs ena kanten som vi testade att hoppa över och det tyckte hon var jättekul. Det gick aningen för fort, men sen ställde jag inte några direkta krav på henne heller. Imorgon ska vi rida lite dressyr och verkligen ta tag i galoppfattningarna för idag var det typ en fattning som blev ren och bra medans hon bara exploderade iväg och började studsa i de andra.

 

 

Igår så red jag ju som dagt Gloi och tog med Ezmeralda som handhäst. Jag hade väntat mig att det skulle vara Ezmeralda som ställde till problem, men nejdå, hon lunkade på så fint bakom oss utan problem. Gloi däremot krånglade en hel del. För det första var han livrädd för longerlinan jag hade på Zessan. Varje gång den kom i närheten av honom skyggade han och försökte springa iväg. Sen var han så otroligt pigg och taktade sig igenom den delen av ridturen vi inte travade. I traven så sprang Ezmeralda aningen för fort och det gjorde att Gloi ville tävla och också sprang väldigt fort. Men jag lyckades få ordning på dem efter ett tag och då töltade vi lugnt och fint med prinsessan travande bakom. Med lite träning kan nog det här bli jättebra, men vi har en del att finslipa kan man säga. Kul var det i alla fall!

 

Idag är det lång skoldag, men en del går bort till att se på film och att lyssna på Kulturskolans vårkonsert så det är inte så hemskt farligt ändå. Sista veckan i skolan innan sommarlovet är mest rätt så chill eftersom det inte är några prov eller stora uppgifter kvar. Vi ser mest på film, haha :)

 

Jag och Ezmeralda ska ut i skogen och klättra idag faktiskt. Hon behöver bygga på sig lite muskler där bak och klättring måste ju vara ett av de bästa sätten.

 

Vad ska ni göra idag?

 

Internet har inte funkat på hela kvällen, därav den minimala bloggningen. Men nu är det fit for fight igen så det är väl bara att köra på! :)

 

Jag och Ezmeralda passade på att ge oss ut och konditionsträna när solen tittade fram efter allt spöregn och åskande. Det kan man kalla bra timing! Underlaget var rätt så mjukt och bra och vi lyckades hålla igång ett bra tempo under nästan hela ridturen. Hon fick verkligen upp flåset så det målet blev uppnått i alla fall.

 

Sen råkade vi ut för några små missöden också... Som vanligt. Första galoppen vi tog i skogen så hoppade det fram ett rådjur mitt framför nosen på Ezmeralda. Ni kan troligtvis gissa att jag flög som en liten vante över halsen på mitt stackars nervvrak till häst. Lyckades hålla kvar i tyglarna i alla fall så det var bara att borsta av jorden och sitta upp igen. När vi en stund senare hade vänt och var på väg tillbaka efter en dryg halvtimmes travande på de ändlösa grusvägarna lyckades vi stöta på halva motorcykelförbundet inte bara en utan TVÅ gånger. Suck... Behöver jag ens säga att lilla prinsessan fick ett nervsammanbrott. De var inte speciellt snälla heller utan brötade förbi så att det hördes över halva Fotskäl.

 

Annars så lyckades vi träna ordentligt på två saker. Dels så försökte jag att göra som vi lärde oss i Fjärås sist, att styra hennes tempo bara med hjälp av min lättridning. Det funkade förvåningsvärt bra faktiskt efter några försök. En annan sak vi övade lite extra på var avsaktningar och halter. Jag vet inte hur, men jag märkte att om jag rätade upp mig på ett visst sätt i sadeln förstod hon på en gång att hon skulle stanna. Jag behövde inte ta i tyglarna ens en gång, det var jättebra faktiskt.